Månadsarkiv: augusti 2013

Uttala ich på rätt sätt

När jag läste en teknisk-ekonomisk tyska i Linköping fick den legendariska tyskaläraren Lillebill Grähs alltid rätta mitt felaktiga uttal av ordet ich. Att jag inte lyckats få till det efter fem års skolstudier var definitivt en brist eftersom det är ett ord man använder ofta. Jag var därför lite noggrann när jag återupptog tyskan så att jag inte skulle gå i samma fälla igen.

I den här videon av timokl finns en pedagogisk genomgång av skillnad på tyskans ich- och ach-ljud. Titta på den så att ni lär er rätt uttal. Det felet jag gjorde var att jag uttalade ich-ljuden för hårt så att det blev som ett ach-ljud. När man säger ich så är tungan mer avspänd. Vid ach är tungan spänd och pressad nedåt.

Prosodi (läran om språkens ljudegenskaper) är ett förbisett område. Särskilt i Sverige verkar det vara fult att diskutera uttal, eftersom det kan ses som nedvärderande. Men om man ska vara ärlig så har man alltid en fördel av att ha ett så bra uttal som möjligt. Det kan vara svårt att lära sig ju äldre man är. Men tysken förstår dig bättre och slappnar av mer i kommunikationen med dig om du har ett bra uttal.

DN

Annonser

1300 och ettusen skäl att välja tyska

Som en språkövning kan man läsa eller lyssna på denna intervju som Sveriges radios tyskspråkiga redaktion gjort med Tysk-svenska handelskammarens chef Karl-Heinz Gössling. Temat är problemet med att för få svenska ungdomar väljer tyska som B-språk. När man hör tyskar diskutera detta ämne låter de ungefär som typiska svenskar. Sådär lagom allvarliga, men samtidigt pessimistiska. Temat om tyskans tillbakagång är återkommande inte bara i Sverige utan också i många andra länder. I Ryssland till exempel har det av tradition funnits mycket undervisning i tyska. Under en lång period kunde det där vara lite slumpmässigt om man läste engelska eller tyska. Nu sker så klart en snabb flykt till engelska i Ryssland.

Uppenbarligen finns några positiva signaler i Sydeuropa. Den tyska arbetsmarknaden lockar vilket ökat språkintresset i dessa länder.

Tyskapappan väljer att vända på steken. Om du har hittat till den här bloggen så innebär det att du är intresserad av att lära dig tyska. Det faktum att andra väljer bort tyska gör bara ditt val än viktigare. Det finns 1300 svenska dotterbolag i Tyskland och det finns 1000 tyska dotterbolag i Sverige. Handelsutbytet är starkare än någonsin. Än så länge finns äldre arbetskraft som kan tyska men det blir snart problem på den fronten. Att du skaffar dig denna kunskap blir en rejäl fördel för dig. Visst kan man vara bekymrad för Sverige, men bekymmer brukar inte leda någon vart. Bättre är att satsa framåt och det gör Tyskapappan.

SvD

Ett tyskt ord att lära sig: der Iglingorismus

Det finns ett moment i tyskainlärningen som det slarvas med och där den traditionella pedagogiken inte räcker till. Man måste få till det där med der, die och das. Det är svårt och det finns förklaringar i hjärnforskningen till varför det är så svårt. Om man inte kan artiklarna så blir det följdfel när man sedan ska böja adjektiv och pronomen. Hela grammatikinlärningen försvåras, man får inte riktigt klart för sig varför man har gjort ett fel. Är det för att man inte har lärt sig böjningsmönstret eller för att man har missuppfattat genuset?

PHeinrichDet finns som tur var en del nya metoder att ta till. En intressant pedagog är Peter Heinrich som har tagit fram ett antal minnestekniker för den tyska grammatiken.  Är man tillräckligt bra på tyska kan man kolla in hans hemsida, där han också säljer en del köpvärt material.

En sådan metod är inlärning via kvasiord. Vissa ords genus styrs av ändelserna. I vissa fall styr ändelserna genuset till 100 procent, i andra fall är det fråga om statistik där en viss ändelse ökar sannolikheten för ett visst genus. Om man tittar på fallen när det handlar om 100 procent eller nästan 100 procent så kan man till exempel se att ändelserna -ig, -ling, -or och -ismus gör att orden blir maskulina.

I grammatikboken står detta nedskrivet och om man pluggar inför ett prov kan man kanske någorlunda få grepp om dessa regler. Men ganska snart börjar det klinga av och man faller tillbaka i en relativt stor okunnighet om de här mönstren. Om man vill lära sig ändelserna så att de verkligen sitter så ska man lära sig dem i form av kvasiord. Man för ihop ändelserna så att de tillsammans bildar ett fantasiord. Man väljer en placering av beståndsdelarna som gör att ordet känns som ett riktigt ord. Man får då ihop det till:

der Iglingorismus

Man kan sedan fantisera ihop vad för något maskulint som detta ord står för. Gärna om man kan få det till en bild i huvudet. Sedan måste man lära sig ordet utantill. Det kräver en del energi eftersom ordet är lite långt och krångligt. Men det lönar sig att lägga ner den mödan. Efter några dagars träning så sitter den inympad i hjärnbarken såpass att man inte glömmer den. Motsvarande gör man sedan med ändelserna -tum, -chen, -ma, -ment, -um och -lein. Dessa blir till:

das Tumchenmamentumlein

Och ändelserna -heit, -ung, -keit, -ei, -schaft, -tion, -ität, -ik blir:

die Heitungkeiteischafttionitätik

De här båda orden är onekligen lite långa och man får jobba en del för att nöta in dem. Ändelsen -tion ska man till exempel uttala med tj-ljud, ungefär ”schon”, så blir det lättare. Ett knep kan vara att först lära in början av ordet och sedan successivt lägga till, tills man får en helhet. Tyvärr finns det jättemånga ord som inte täcks in av de här ändelserna. Men det är ändå ett första framsteg att man kan bli helt felfri på stora sjok av ord. Tyskapappan lovar att återkomma med fler intressanta tips. Men börja nu med att köra det här effektiva knepet. Det är första steget i att du ska bli oslagbar på tyska artiklar.

DN1 DN2 DN3

Weissensee på SVT

För den som missade att se den tyska TV-serien Weissensee gäller det att passa på. Den finns på SVT-play i tre veckor till. En anledning till varför vi är så bra på engelska är att vi ständigt utsätts för odubbade TV-program. Tyvärr är TV-utbudet språkligt snedvridet så för tyskastudenten gäller det att suga åt sig alla chanser som ges. Weissensee är en dramaserie som beskriver livet i 1980-talets DDR. Till skillnad mot andra filmer ligger den här närmare verkligheten.

DDR var en diktatur, men folk levde så klart vanliga liv där samtidigt. Från mina egna DDR-besök kände jag exempelvis igen det där med att folk ockuperade övergivna lägenheter. I planekonomier brukar det vara brist på allt. Men i Berlin som minskade sin befolkning under kriget verkade det finnas tomma bostäder. Självklart var det hårt reglerat med myndigheterna vem som hade rätt att få hyreskontrakt. Men folk nosade upp övergivna (risiga) lägenheter och flyttade helt enkelt in. Det var inte frågan om ungdomsgäng som i väst, utan vanliga unga par som bildade familjer. Med den gigantiska säkerhetsapparaten är det rätt intressant att detta fenomen kunde pågå. Stasi var helt enkelt alldeles för ineffektivt och korrupt för att ha koll på allt.

I spionthrillers blir skildringarna väldigt tillspetsade. Nu med lagom distans i tid klarar man av att göra en bra skildring. TV-serien blev väldigt populär i Tyskland och även här i Sverige är det många som har sett den, trots den dåliga sändningstiden. Jag ser åtminstone inte på TV kl 18.15. Men med SVT-play och en IPAD så löste sig detta hinder.

Så passa på att se den här serien på SVT. Sedan ser vi fram emot säsong två som lanseras på ARD under hösten.

DN Ex SvD

Sal Khan och Sven Järgenstedt

Idag är det dags att uppmärksamma två hjältar som har underlättat för mig att lära mig tyska och som också kommer att hjälpa dig. Sal Khan är amerikanen som grundade Khan Academy. Jag vet inte om han kan tyska, men jag misstänker att han inte är så bra på det i alla fall. Han är dock en riktig hejare på matematik, fysik och en massa andra naturvetenskapliga ämnen. Han jobbade som förvaltare på en hedgefond när han började hjälpa sina syskonbarn med matteläxorna. Eftersom han bodde i en annan stad, spelade han in korta filmer på Youtube som syskonbarnen kunde titta på.

Det här visade sig bli ett framgångsrecept och fler och fler började titta på hans pedagogiska filmsnuttar. Han sa upp sig från sitt tjusiga jobb och nu har han med stöd från Bill och Melinda Gates skalat upp verksamheten. Behöver man hjälp med att lära sig ämnen främst inom det naturvetenskapliga området så är Khan Academy en ovärderlig (och gratis resurs).

Det som gör Khan-formatet framgångsrikt är dels hur svåra ämnen delas upp i små beståndsdelar. Man lär sig ett moment i en video och sedan går man vidare till nästa moment. Har man svårt med något eller om man behöver repetition så går man bara tillbaka till det moment man behöver lära sig.

Det här är en klar förbättring jämfört med traditionell undervisning. I lektionssalen drar läraren ett moment. Ett visst antal förstår, några förstår inte. Om man inte förstår är det pinsamt att fråga och man kan hur som helst inte fråga hur många gånger som helst. Typiskt sett får vi med traditionell undervisning ett antal luckor av det vi inte lärde oss eller inte lärde oss tillräckligt bra. Med tiden blir luckorna fler och det blir sedan omöjligt att gå vidare till nästa nivå på grund av ett antal kunskapsluckor som inte är åtgärdade. I Khans videor avdramatiseras detta problem som alla råkar ut för förr eller senare. Behöver man gå tillbaka till videon som förklarar 1+1 så gör man det helt enkelt. Ingen har koll på hur många gånger du tittar på den videon.

Formatet är lyckat på ett annat sätt också. Sal Khan ritar på en svart tavla som tittaren ser. Man hör rösten men ser inte den som talar. Det här skapar en lagom dos intimitet med rösten, samtidigt som man inte distraheras genom att fokus läggs på föreläsaren. Det klassiska annars på Youtube är att filma av en föreläsare som drar en vanlig lektion. När jag letade efter tyska-lektioner så hittade jag exempelvis dessa föreläsningar. De är visserligen OK, men de är tråkiga och för mycket uppmärksamhet ligger på läraren. Man blir distraherad och fokus hamnar inte på det relevanta innehållet:

På Khan Academy har jag inte hittat några tyskalektioner. Men vem som helst kan med lite träning lära sig att göra egna Khan-videor. Man använder en skrivplatta, ett ritprogram som Smoothdraw och ett videoinspelningsprogram. Som tur är har gymnasieläraren Sven Järgenstedt gjort sig det här besväret. Han har skapat ett antal videor där han går igenom tysk grammatik. Jag har kollat igenom allihop och de är verkligen fantastiskt bra.

Han har också uppfunnit ett nytt moment som jag inte sett tidigare. Fyll-i-övningar är en standardmetod i språkundervisningen. Man får ett papper av läraren och ska fylla i exempelvis rätt adjektivböjningar i de tomma rutorna. Sedan rättas dessa och man får se om man har gjort rätt. Motsvarande övningar finns naturligtvis även i datoriserad form.

Men i Svens filmer fungerar inlärningen mycket bättre. Han ger meningar med hål i. Sedan uppmanas man stanna filmen och komplettera meningarna. Sedan fortsätter filmerna och man får direkt återkoppling. Men man får inte bara återkoppling, man får samtidigt förklaringen som gör att man förstår hur man kommer fram till det rätta svaret. Det här kan tyckas som en liten detalj, men det blir mycket bättre inlärning. Annars när man gör fyll-i-övningar så hamnar man ofta i situationen att man inte riktigt förstår varför man gjorde fel och varför det rätta svaret blev som det blev.

Sal Khan och Sven Jägerstedt är dagens hjältar som hjälper oss att bli bättre på tyska. Titta på Svens filmer (bästa överblicken får man här), tipsa andra om dom och skicka gärna uppmuntrande kommentarer till honom. Om Sven kan lockas att göra fler filmer så är det inte bara hans elever som blir bättre på tyska utan vi får ett lyft i hela landet. Dessutom är det öppet för vem som helst att göra sina egna filmer. Grammatikboken är som bekant stor och det finns om inte annat ett outsinligt behov av fyll-i-övningar.

AF

Bli stark på starka verb

Nu börjar skolorna och då är det dags att få en flygande start med tyskan. Starka eller oregelbundna verb är en sådan sak man behöver få grepp om. Samma problematik finns ju både i engelskan och svenskan. Verb som inte följer det typiska mönstret, utan som man måste lära sig. I tyskan böjs de flesta verb så här:

hacken – hackte – hat gehackt

Men starka verb ser lite annorlunda ut, till exempel så här:

stehen – stand – hat gestanden

Även i svenskan har vi motsvarande fenomen. Som barn lär vi oss snabbt det regelbundna mönstret och sedan är det en utdragen process att nöta in undantagen från mönstren. Det krävs många rättningar av lärare och föräldrar innan man arbetar bort felaktiga böjningar som: ”stulde”, ”sovde” eller ”liggde”.

Vill man få en snabbrepetion om det här med starka verb i tyskan så kan jag rekommendera den här videon:

Det positiva är att det inte är så jättemånga verb det handlar om. Det finns flera tusen svaga verb, men de starka är under 200 och det kan räcka att man lär sig någonstans mellan 120-150 och det är absolut inte en omöjlig uppgift. Om du lägger lite energi på detta så kommer det att löna sig. Din tyska blir mycket bättre på kort tid.

QuizletDet finns lite olika metoder. Men dagens tips är Quizlet. Det är en ny upplevelse för mig som inte gått i skolan sedan 1980-talet. Principen bygger på den gamla klassiska modellen att använda memoriseringskort med en fram och baksida. Skillnaden är att det går så mycket snabbare med dator och att man kan använda bra kortserier som andra har lagt upp. Just för starka verb så har Hansrutger lagt upp en väldigt bra serie flaschcards med 50 viktiga verb. Att öva med flashcards är ett effektivt sätt att nöta in böjningarna så att de sitter. Pröva ska du få se!

Hansrutger är dagens hjälte för mig och vi hoppas att han fortsätter att göra bra övningsserier. Eller att någon annan inspireras och exempelvis gör en serie med 50 verb till. I väntan på att det händer kan vi alla hjälpa till att sprida den här serien till andra. Med enkla medel kommer då tyskakunskaperna i Sverige att förbättras påtagligt.

AB AB2 SvD1 SvD2

Varför man ska välja tyska

Tyska har successivt blivit allt mindre populärt som B-språk. Från att ha varit det vanligaste valet är det nu många andra alternativ som lockar. Det har nu gått så långt att det råder brist på tyskakunskaper i näringslivet. Typiskt ute i företagen finns det många äldre som kan tyska men de är få unga som kan ta vid i samband med pensionsavgångar.

Tyskar kan visserligen engelska, men ofta är den verkligen dålig och i affärer har man en given fördel om man talar den andra sidans språk. Kina och Latinamerika i all ära, det svenska näringslivet är i allt väsentligt en del av det tyska industriklustret. Det är Tyskland som är vår största marknad och det är där det ömsesidiga samarbetet är som intensivast.

Inom fordonsindustrin kan man se ett antal svenskar som gjort kanonkarriärer i Tyskland. Det vore synd om detta inte skulle fortsätta också i framtiden. Vad gäller att bo och arbeta i ett annat land så är Tyskland ett bra alternativ. Det är tillräckligt nära oss kulturellt för att man ska komma in i samhället och svenskar är verkligen uppskattade av tyskarna.

Att färre svenskar lär sig tyska ökar värdet än mer av kunskaperna. De som väljer tyska kommer att stå ut mot mängden på ett helt annat sätt än tidigare. En klar konkurrensfördel för individen.

Tyska språket är nära släkt med svenskan och det gör att inlärningen kan gå snabbt även för den som inte är en supertalang. Typiskt sett kan man ganska snabbt få upp ett fungerande ordförråd.

Det finns en del skräckhistorier om den tyska grammatiken. Den är visserligen svårare än engelskan. Men antagligen inte värre än svenskan. Faktum är att den relativt hårda regelstyrningen i tyska språket även kan ses som en fördel i samband med inlärningen. Det finns dessutom nya metodiker som gör grammatikinlärningen lättare än vad som var aktuellt när våra far- och morföräldrar hetsades av tyskaadjunkterna.

Passa på att läsa tyska nu. Det finns föräldrar och andra äldre som kan hjälpa till med läxor och det finns fortfarande lärare att tillgå. Så blir det kanske inte i framtiden. I höstens antagningsrunda till lärarhögskolorna var det bara 17 förstahandssökande till tysklärarutbildningen. Passa på innan det är för sent.

SvD DN